21 maj
Saknaden är stor !
Paniken , chocken och krocken !
Det kanske inte är förens nu jag förstår hur nära vi människor är döden .
Jag och Johanna var på väg och ta en sen kaffe i Äng med Daniel och lena då det kommer upp en äng på vägen , snurade runt och voltade ner i diket . Vi hann tänka så mycket tankar innan , kommer ihåg att jag t'nkte på begravningslåten ... Trodde inte det kunde gå så fått , på bara några få sikunder så var det över och vi låg där i bilen.
Vilken chock vi fick , lukten i nästan om att bilen brann och johana var var i bilen , jag låg utanför ...
Två bilar åkte förbi , n kan ju undra vad dom skulle , en liten tjej inte högre än kankse 160 stannade och hon var nog lika chockad och rädd som vi var ...
Bilen var kvaddad och vi mådde väl rellativt bra mot vad vi kunde ha mått , Ambolanskillarna och barndmänen skakade bara på huvet åt lena och sa vilken änglavak tjejerna har haft !
Alla änglar i himlen var med oss den Onsdagen !
Redan nu kan ja reflektera över det som hände , men det är mycket vi har fått berätat för oss efteråt . Man lär sig alltid något , jag ska inte ta livet för givet mer , jag ska dra nyta av varje dag ... och försöka jobba på att våga sätta mej i bilen igen !
Vet inte vad jag hade gjort om det hade hänt johanna något , men det fick någerlunda bra , hjärnskakning och glas överallt , jag kalade mej med , nackskydd ett par veckor ont ner i ryggen och en lungkapasitet på 16 procent ...
Jag låg över på sjukhuset och johanna fick åka hem , dagen efter olyckan kom läkaren in och förklarade vilken tur vi hade haft , det var länge sen han såg någon som hade sån tur ... med förklaringen att ni hade lika väl kunnit vara döda !
Jag och Johanna var på väg och ta en sen kaffe i Äng med Daniel och lena då det kommer upp en äng på vägen , snurade runt och voltade ner i diket . Vi hann tänka så mycket tankar innan , kommer ihåg att jag t'nkte på begravningslåten ... Trodde inte det kunde gå så fått , på bara några få sikunder så var det över och vi låg där i bilen.
Vilken chock vi fick , lukten i nästan om att bilen brann och johana var var i bilen , jag låg utanför ...
Två bilar åkte förbi , n kan ju undra vad dom skulle , en liten tjej inte högre än kankse 160 stannade och hon var nog lika chockad och rädd som vi var ...
Bilen var kvaddad och vi mådde väl rellativt bra mot vad vi kunde ha mått , Ambolanskillarna och barndmänen skakade bara på huvet åt lena och sa vilken änglavak tjejerna har haft !
Alla änglar i himlen var med oss den Onsdagen !
Redan nu kan ja reflektera över det som hände , men det är mycket vi har fått berätat för oss efteråt . Man lär sig alltid något , jag ska inte ta livet för givet mer , jag ska dra nyta av varje dag ... och försöka jobba på att våga sätta mej i bilen igen !
Vet inte vad jag hade gjort om det hade hänt johanna något , men det fick någerlunda bra , hjärnskakning och glas överallt , jag kalade mej med , nackskydd ett par veckor ont ner i ryggen och en lungkapasitet på 16 procent ...
Jag låg över på sjukhuset och johanna fick åka hem , dagen efter olyckan kom läkaren in och förklarade vilken tur vi hade haft , det var länge sen han såg någon som hade sån tur ... med förklaringen att ni hade lika väl kunnit vara döda !
